Ambassadbesök.
Hemma igen efter min livs kortaste och mest långtråkiga sthlm-resa. Flög på tisdag kl.15.45 från Vilhelmina och kom fram till Arlanda 17.05, flygsjuk nanting! Fy fläsk, det vill jag inte vara med om igen. Ägnade senare halvan av flyresan åt att sitta och stirra på den där minimala spypåsen som finns på planet och tänkte panikartat; "Den räcker aldrig" (slapp dock undersöka saken närmare, tack och lov!). Väl framme i sthlm tog jag först flybussen sen tunnelbananan, balansnerven var dock fortfarande rejält påverkad så jag hoppade av vid Globen bara för att få promenera den sista biten hem till Krillan där jag spenderade kvällen med att flippa runt på TV (såg bla. klassikerna 9 månader med Hugh Grant).
På onsdagmorgon begav jag mig av mot ambassaden, en byggnad som inte gick att missta sig om. I Ambassadekavarteret ligger en massa små gulliga tegelhus som fungerar som ambassader för diverse länder + ett högbevakat fort med miljoner beväpnade vakter - den amerikanska. Först fick jag köa utanför för att sen bli passera genom säkerhetskontroll och metalldetektorer för att sedan bli slussad in till en reception där jag lämnade in mina papper, efter det fick jag sitta ner och vänta för att sen bli uppropad till en lucka där jag fick lämna fingeravtryck samt att hon ställde två frågor: 1. Vad ska du undervisa i? 2. Vem betalar? (Saker som f.ö. står i dokumeneten som jag lämnade där!) På väg därifrån gick jag inte direkt mot dörren utan siktade in mig på toan istället, gissa om vakterna bevakade vart enda steg jag tog! haha, undra om man inte blir paranoid av att ha ett sådant jobb? Väl ute därfrån försökte jag verkligen övertyga mig själv om att det var meningsfullt att åka dit, men jag är fortfarande inte övertygad.
Resterande timmar spenaderade jag i Sthlm-stad, inhandlade en ryggsäck, två BH:ar, ett par shorts och ett par 3/4 byxor. Hittade till min stora besvikelse dock ingen bikini.
Landade hemma igen klockan 20.15 igår, ett dygn och 3,5 h senare.
Nu är det bara 6 dagra kvar till avresa, känns verkligen bra för nu gör jag inte mycket annat än att jag går och väntar. Ska försöka få bort lite tvätt idag så kan jag börja packa lite smått i helgen, förstår fortfarande inte hur jag skall få ner allt jag behöver i ryggsäcken, men vill man så kan man heter det ju!
På onsdagmorgon begav jag mig av mot ambassaden, en byggnad som inte gick att missta sig om. I Ambassadekavarteret ligger en massa små gulliga tegelhus som fungerar som ambassader för diverse länder + ett högbevakat fort med miljoner beväpnade vakter - den amerikanska. Först fick jag köa utanför för att sen bli passera genom säkerhetskontroll och metalldetektorer för att sedan bli slussad in till en reception där jag lämnade in mina papper, efter det fick jag sitta ner och vänta för att sen bli uppropad till en lucka där jag fick lämna fingeravtryck samt att hon ställde två frågor: 1. Vad ska du undervisa i? 2. Vem betalar? (Saker som f.ö. står i dokumeneten som jag lämnade där!) På väg därifrån gick jag inte direkt mot dörren utan siktade in mig på toan istället, gissa om vakterna bevakade vart enda steg jag tog! haha, undra om man inte blir paranoid av att ha ett sådant jobb? Väl ute därfrån försökte jag verkligen övertyga mig själv om att det var meningsfullt att åka dit, men jag är fortfarande inte övertygad.
Resterande timmar spenaderade jag i Sthlm-stad, inhandlade en ryggsäck, två BH:ar, ett par shorts och ett par 3/4 byxor. Hittade till min stora besvikelse dock ingen bikini.
Landade hemma igen klockan 20.15 igår, ett dygn och 3,5 h senare.
Nu är det bara 6 dagra kvar till avresa, känns verkligen bra för nu gör jag inte mycket annat än att jag går och väntar. Ska försöka få bort lite tvätt idag så kan jag börja packa lite smått i helgen, förstår fortfarande inte hur jag skall få ner allt jag behöver i ryggsäcken, men vill man så kan man heter det ju!
Kommentarer
Postat av: Alexandra Gillberg
e dom inte knappa pa ambasaden helt galna!
Trackback
