Hoppsan!
Torsdag 19/11
Låt mig presentera; Emma Sjöström "Andvanced diver". Jag vet, det är långt kvar innan man kan börja skryta. Men i alla fall, det känns så mycket bättre och säga attr man har "Advanced certification" istället föt "Open Water+Deep+night", vilket har varit läget tidigare. Jag är glad jag faktiskt får ut en certifiering utav den här dagen för de tre dyk jag gjort idag var två dåliga och ett fruktasvärt. Jag är ju som sagt på Koh Tao, och precis som folk har varnat mig för är det här monsunmånad, vilket för med sig regn (vilket vi klarat oss utan hittills idag) och vindar. Och med vindar även vågor, vilket slutligen leder till dålig sikt och ganska meningslösa dyk, tur att jag njuter av att bara få vara där nere i djupet.
Nu är det kväll, jag sitter på "min" veranda på en skruttig plaststol, skänker en liten tanke till pappa som försöker sträcka ut sina ben i flygplansstol på väg mot en lyxig resort i Egypten, väl värd en 50årsdag i solen!
Jag funderar på att gå och hitta mig någonstans att äta men helst vill jag inte visa mig bland folk. Det må vara fåfängt, men jag ser FÖRJÄVLIG ut, hade tidigare tre stora finnar i ansiktet, det kunde jag leva med enda tills samtliga tre blev infekterade och nu har jag tre stora gischiga sår i ansiktet (Just precis I ANSIKTET!). I tillägg tilll detta dras jag fortfarnde med ett varande sår på mitt finger efter klättringen förra veckan samt ett infekterat hål i höger öra, fördelen är att mina mygg och myrätna ben farmstår som mer välskötta än prinsessan Victorias (inte för att har detaljstuderat dem!) i jämnförelse. Hittills har jag jobbat mig igenom en hel flaska klorhexidinsprit och ett paket plåster under denna trip. Det tycks tydligen vara så att att bakterier trivs allt för bra i tropiskt klimat under regnperioden. Men ärligt talat, det svider och gör ont, men mest av allt lider jag av det faktum att det ser hemskt ut och jag vill för mitt liv inte få tre blaffiga ärr i ansiktet. Jag sitter och försöker komma på en bra historia över hur jag fick massa sår i ansiktet och nu har plåster på kinden. Kanske jag kan säga att jag blev attackerad av hajar eller ännu bättre "Jag var ute i djungeln och gick vilse, utan medhavd mat eller vatten fick jag på egenhand försöka överleva därute i det vilda, efter ett par veckor hittade jag till slut en flod att följa tillbaka, det vara bara det att runt floden levde det också en hungrig tiger som genst gick till attack, men självklart hade han inte en chans mot min list och styrka och och det enda han lyckades komma undan med var att ge mig dessa sår i ansiktet...". Okej, jag kanske överdriver lite eller så är det ett teckan på understimulans, att jag måste sitta och sväva ut i historier? Jag vet inte, troligen inte. Jag vet visserligen inte vad jag skall hitta på ikväll, men dagen har varit allt annat än lat.
På tal om lat var jag jäkligt lat igårkväll. Eller jag tänkte iaf lata mig och gick till ett SPA för att pröva min första "Thai-massage" - rena rama träningspasset. Det finns inte en muskel i min kropp som den damen inte sträckte och inte en kota som inte gav ifrån sig ett knak. Väldigt inmponerande att se den lilla damen sträcka, dra och trycka med sådan kraft, men jag är inte förvånad över att hon är stark, snacka om träningspass då hon verkligen använde hela sin kropp. Ja, hon till och med stod på mig! Även om jag idag har lite träningsverk och vissa övningar var en aning smärtsamma måste jag säga att det i det stora hela var SKÖNT och jag slockande som en ljus före klockan tio, men visst vill man slappa är det nog "svensk", "balenesik" eller "olja" som gäller.
Imorgonbitti ger jag mig ut på ytterligare två dyk. Jag förväntar mig ingen succé p.g.a vädret. Men så länge jag inte blir sjösjuk (so far, so good!) på båten är det alltid skönt att få bege sig ner i djupet för en stund, och dessutom får jag "fin-pris" eftersom jag gjorde färdigt kursen med dem idag. Återigen, sexton dyk totalt låter bättre än tolv...
Mina attacker (lite grovt, kanske "mina stunder" är mer passande!) av hemlängtan kommer oftare och oftare nu, och det känns bra att flyga från Bangkok om en vecka, skönt är också att veta att jag redan har betämt att möta personer som jag träffat tidigare på resan både här imorgon och i Bangkok, jag antar att efter att i sovit mer än tre nätter på samma plats under det senaste fyra veckorna har fått mig att ledsna lite på att konstant presentera mig för nya männskor och gå igenom samma gamla dänga om hur länge man rest, vart man kommer från, vad man gjort innan resan, vad man skall göra efter...Det finns trots allt andra dikussionsämnen än "mig själv", även om jag inte har något emot det ;)
Nä, nu är detta snart en novell och det var väl inte riktigt tanken och klockan säger att jag borde leta reda på middag, men jag är inte dirket hungrig men annars vaknar man inatt hungrigare än en varg! Men det var ju det där med fejjan...
Ursch, först måste jag försöka korrekturläsa!