Morgon i Kula Lumpur.

Med en starbucsklatte i handen sitter vi och begrundar soluppgången över ett flygfält på andra sidan jorden.
Sen så är jag nu säker - Världen har drabbats av en pandemi. Och då menar jag inte H1N1, utan rädslan för att insjukna i densamma. Kanske även jag borde inskaffa ett munskydd - (knappast!). I sådanna fall får det bli en bandana.

Förövrigt har jag sovit 1,5 h sen jag lämnade Elonore och nu är det måndagsmorgon. Det här kan bli intressant.

ARN-KUL

Tankar från ett flygplan

Just nu befinner jag mig någonstans i luften i gränstrakten mellan Afghanistan och Indien. Enligt TV-skärmen framför mig färdas vi i ca 1000km/h och beräknas landa i Kula Lumpur om ca sex timmar.

Det känns nästan overkligt att skriva. Hur kunde jag, lilla Emma Sjöström född och uppvuxen i Lapplands urskog, hamna här; i ett enormt flygplan på väg tilll andra sidan jordklotet? Det är sjukt hur lätt det är att ta sig till helt andra delar av vår planet, man kö.per en biljett, visar upp den och sitt pass, checkar in en väska och passerar genom en säkerhetskontroll, för att sedan kliva på ett plan som på mindre en ett dygn kan ta en nästan vart man vill i värden.

Men nu är det alltså på riktigt. Mitt äventyr har börjat.

Jag tror fortfarande att jag inte riktigt förstått att jag är på väg. Kanske jag behöver få komma ut i det tropiska klimatet och känna doften av hav innan det blir verklighet. Eller kanske inte ens det räcker? Kanske är det så att man i fantasin förstorar upp resande till något helt övernaturligt och man glömmer bort att man även under resan är samma person med ungefär samma tankar och att man även när man upplever nya saker blir både sur, hungrig och trött.

Egentligen borde jag kanske sova nu. Den lokala tiden på Bali borde vara omkring 02.00 just nu, men jag ser ingen anledning att lägga igen ögonen min klocka på datorn är bara 19.10.

Jag fifflar på med diverse saker.

Jag har;

  • Avjutit kyckligcurry ur små söta miljöförstörnade plastförpackingar -Jag undrar hur mycket flygplansmat/-förpackingar som slags runt och i världen varje dag. Hur beräknar man föresten dygn för ett flygplans som färdas fram och tillbaka i tidszoner?
  • Sett bitar ur "a lovesong for Bobby Long" - Vacker film!
  • Prövat på "In seat extercise" under leding av en asiatisk kvinna i kostym - Jag kände mig otroligt fånig.
  • Delat gamla reseminnen med Filip - med fokus på vårt "äventyr" I Barcelona.
  • Hoppat i takt med luftgroparna - Det kändes lite som det känns om man hoppat studsmatta och sen provar att hoppa på fast mark dirket närm stigit av mattan.
  • Ätit chokladpraliner som jag fick av Jenny i tidig fördelsedagspresent - Tack, dom var supergoda.

Och precis nu sitter Filip och blädrar i vår bibel, Lonley Planets resguide till Indonesien, och smider planer för våra kommande daga, han upptäckte dock ett problem, det finns för mycket saker att välja på. I övrigt är vi allmänt bortskämda då vi får diverse snacks och dryck med jämna mellanrum - och eftersom vi nu har gått in i "Backpacker-mode" så är gratis GOTT, GOTT, GOTT!

Sen måste jag absolut tacka Eleonore för ett supertrevligt dygn i (p)Uppsala, och även David som bjöd oss på supergoda fyllda paprikor med bulgursallad igårkväll. Det måste vi göra om! Men den gången bär jag inte madrassen, ha!


Äventyret har börjat.

Dock har jag ännu bara tagit mig till (m)uppsala, men det är inte fy skam det heller!
Jag liftade till östersund med "tidningskörar'n" hemifrån klockan 04.15 imorse för att senare ta flyget Östersund-Arlanda. Dagen har jag spenderat ute på stan i Uppsala tillsammans med Ellan och Sofie, och nu har jag nyss anlänt till Pellis studentrum, nu sitter hon och tittar på finnkampen och försöker smälta det faktum att hon inte tydligen inte slagit igång sitt kylskåp när hon stoppade in matvaror där för två dagar sedan.
Ikväll väntar middag hos en av Ellans vänner och sen imorgonbitti bär det av mot Arlanda och vidare till Bali via Kula Lumpur. ojoj...

Offerbål? Nej, skotertur.

http://www.magiclapland.se/index.php?expand=1&menuID=406&pageID=376

Se trailern.
Vad säger vi om låtvalet?

12 kilo packning.

Tidig fredagsmorgon och det är min sista dag hemma i Vilhelmina. Jag packade väskan på prov igår, den väger 12 kilo, nästan inga kläder, desto större reseapotek, sen finns det gott om plats kvar att samla på sig saker på vägen.
Det känns skönt att ha det mesta färdigt redan, jag kan ägna dagen åt min nära och kära istället. Tänkte ta mig en tur förbi hos farmor nu på förmiddagen sen så ska jag ut och äta lunch med mor och syster, och hinna förbi en sväng hos Jenny och äta middag med pappa, och, och och...

Jag var förbi och kramade om småkusinerna igår och Elias den räven vet precis hur han ska göra för att ge mig ont i hjärtat. Han brydde sig inte så mycket om att jag var där utan var mest inne i sitt Tv-spel men så när jag satt på golvet kom han och gav mig en kram och viskade "Jag tyck om dej Emma" och så förvann han igen. Hur gör man som kusin då för att hålla tårarna tillbaka? Det var ingen lätt match. Och nu har jag lovat Becca att jag ska plocka en snäcka åt henne, det får jag inte glömma. Snäcka till Becca, snäcka till Becca, Snäcka till Becca...

Nä, duschen nu.

Att ta med eller lämna kvar.

Lyssnar på P3 Svea samtidigt som jag stirrar på högar med kläder, hygienartiklar och annat rat. Väntar spänt på att det skall komma en liten grön gubbe krypandes ur garderoben och ordna upp packningen åt mig...

Baby, I'm Back!

Med ny design och något vettigt att skriva om!
Efter en helt underbart fantastisk hel-ledig sommar så är det återigen dags att ge sig ut på äventyr i vida världen.
Den här gången bär det av mot sydost mot världens fjärde folkrikaste land och en av världens störasta ö-grupper. Närmare bestämt INDONESIEN.
Det finns många tankar och idéer men det enda som egentligen är 100% fastställt är att jag och mitt resekamrat Filip flyger från Arlanda till Denpasar på Bali nu på söndag (30 aug).
Grundtanken är att vi under ca 2 månaders tid skall luffa runt bland öarna i Indonesien och "lära" oss surfa, ta dykcertifikat (a lifelong dream comming true!), se Komodovaraner (på behörigt avstånd, Tack!), vandra bland apor och vulkaner samt bara njuta av allt det goda i livet, och allt i sann Backpacker anda!
Om ekonomin sedan tillåter tänker vi sedan bege oss ner down under och se vad det är som gör att alla svenska ungdomar är så facinerade av just Australien.
Därmed tänkte jag hoppa över den grå och tråkiga hösten i Sverige och sikta in mig på att komma hem lagomt tills det är dags att fira jul!

Jag kan lungt konstatera att det nog var tur att jag har varit ledig de här tre veckorna som gått sedan jag bokade biljetterna, tusen småsaker som skall fixas och ordnas med innan man kan ge sig av men nu börjar det känns som att det mesta börjar falla på plats. Reseapoteket är inhandlat, försäkring täcknad, räkningar betalda, resa till Arlanda, övernatting hos Elenore i Uppsala; tamme tusan sanrt är det bara att packa ner i väskan som återstår, och resfebern gör sig påmind mellan varven.

More to come... 


RSS 2.0