Emma

Min resa har tagit en helt ny riktning.

Jag befinner mig på en ö ca 40 minuters båtfärd västerut från Florens. Jag har gjort tappra försök att finna ön på olika kartor men hittills har jag inte hitta en karta som är så detaljerad att den syns. Här finns en liten restaurang med enkel fiskmeny och några spartanska bungalows. Elektrisitet och kranvatten finns mellan 6 och 10 på kvällen.

Vi kom hit mitt i dagen på tisdagen efter att ha blivt tipsade av några brittiska tjejer vi mötte på restaurang. Just för tillfället är det precis vad jag behöver, en plats där jag kan få vara i fred och bara njuta. Vattnet runtomrkring erbjuder en av det bästa snorklingsmöjligheterna i världen och med lite tur kan man få syn på såväl sköldpaddor som hajar.

Vi konstaterade däremot ganska fort att den här ön inte var något för Filip som nu är helt inne på att tillsammans med Patu strata upp ett företag här i Indonesien och därför helst bara vill tillbaka till Kuta och hyra sig en finare lägenhet och bolla ideér. Något som vi lagt stor vikt vid enda sedan dag ett är att den här resan skall vara vår egna upplevelse och att det är viktigt att ingen av oss kommer hem och känner att vi gått miste om något, vilket jag absolut skulle ha gjort och jag nu feter två veckors konstant resande skulle sätta mig och resa tillbak till ruta ett igen. Så därför efter ett besök i Komodo national park på tisdagen tog Filip och Patu sina väskor för att ge sig av tillbaka mot Bali. Så jag vädjar till min älskade familj - döda mig inte! Jag har det jätte bra och jag har väldigt bra sällskap i amerikanska Alex. Vi har lagt beslag på en bugalow här ute i ingenstans. För honom är det här yppeligt, hans mål med att komma till Indonesien var att avsluta den bok han håller på att skriva vilket han i lugn och ro kan göra här. När jag ledsnar på att snorkla, läsa böcker och sola (vilket kommer att a ett tag) finns tusen möjlighet till saker jag kan ta mig för, men fram till dess ska jag fortsätt leva minut för minut och bara njuta.